Studentporträtt - Det är de läskiga sakerna man ska göra, säger Carolina Sardal Jerhov

Studenten och textildesignern Carolina Sardal Jerhov

Carolina Sardal Jerhov är en av fem studenter som i sommar fullständigt gör om ett antal kostymer från Kungliga Operans garderober till coutureplagg med unik design. En utmaning på flera sätt – bland annat för att hon egentligen inte är modedesigner utan textildesigner. Men just det är ett skäl till att hon gör det…
- Det är ett beslutsunderlag för mig: Om det inte är läskigt – varför gör du det? 

Varför ville du gå den här kursen?
- För möjligheten att jobba med operans kostymer. Det är inte ett material man lätt får tag på. Mängden kostymer att utgå ifrån och att få fria händer med dem är också speciellt.

Vilket är ditt tema?
– Jag har valt den tjeckiska operan Rusalka som är mycket inspirerad av HC Andersens saga om den lilla sjöjungfrun. Jag har en stor fascination för havet och vattenmiljöer – mitt masterarbete handlade t ex om havssnäckor. Jag har också i ett sidoprojekt till mitt designarbete undersökt stilgreppet Mermaid core – modetrenden Sjöjungfrun. I det fördjupade jag mig i den varierade status sjöjungfrun haft i vårt kulturella arv. Från att historiskt representera något skrämmande genom att vara hälften fisk och hälften människa till att vara dagens ”ofarliga” gulliga, plastiga, glittriga Disneyfigur. Men hon är ju farlig för hon genererar så mycket skräp – kläder, smycken, väskor, plast… hon är farlig genom naturförstöring – den natur hon själv kommer ifrån… 

Hur jobbar du?
– Jag har valt kostymer som är turkosa, gröna, vita, beige och grå och planerar att skapa kreationer som visar sjöjungfruns tre stadier – fiskmänniska, människa och slutligen att hon förvandlas till en sorts ande när hon blir havsskum. Jag vill fånga en känsla av ett element i varje verk. Jag experimenterar mig fram – arbetar med tygerna direkt på docka på olika sätt och i olika variationer. Jag testar och gör om tills jag får säga till mig själv att nu räcker det. 

Ge exempel på något som är utmanande i processen.
– Jag har aldrig sprättat så mycket i hela mitt liv. Att ta sönder något som man vet är fullt fungerande är väldigt jobbigt att göra med respekt och på ett smart sätt. Det finns ju till exempel understrukturer jag inte har kunskap om att återskapa och måste vara rädd om. Att sprätta rätt sak vid rätt tillfälle är en utmaning. 

Vad är roligast?
– Den knäppa situationen! Jag känner så stor respekt för dem på Operan som gjort de här kläderna – vissa är genialiska – och så får jag sätta saxen i dem…

Bakgrund
Operan är, på uppdrag av regeringen, Sveriges nationalscen för opera och balett och är genom sin höga kvalitet och sitt goda renommé en väletablerad kulturinstitution i Sverige och världen. Under 2023 firar Operan 250 år. Extra viktigt för institutionen under jubileumsåret är att belysa århundraden av den hantverksskicklighet som har gått i arv och än idag präglar Operans arbetssätt. Lika viktigt är att sätta ljuset på Operans förmåga att arbeta med hållbarhet och återbruk i nuet och i framtiden.

Operan anordnar under sommaren en exklusiv visning och utställning av speciellt utvalda kostymer. Den 7 september sker även en försäljning av utvalda, exklusiva plagg i Guldfoajén. Ett antal av dem är så kallad re:make av kostymer från Operans garderober i ett samarbete med designern Louise Xin och studenter vid Textilhögskolan, Textile Fashion Center i Borås. Från ett urval av kläder gjort av Louise, som också ger studenterna hand- och vägledning, skapar fem studenter klädtolkningar av personligt utvalda operor genom unika plagg sammansatta av skatter ur Kungliga Operans kostymförråd. Samtliga intäkter går till Unga Operan-fonden, Kungliga Operans verksamhet för barn och unga.